Kongressens stora höjdpunkt, för min egen del, var mötet med Egil
“Drillo” Olsen i Ullevåls innandömen.
Den norske tränar-demonen är betydligt mindre till växten än vad man
väntar sig, men han inger en väldig respekt med sina eftertänksamma
svar och med sin alltid vakna blick. Ögon som samtidigt är nyfikna,
granskande, kritiska och vänliga.
Det blev en intressant sittning på knappa timmen där “Drillo” gav sin
syn på Fifa:s världsrankning, Barcelona och Ståle Solbakken. Bland
annat.
Vi träffade förbundskaptenen dagen innan det blev klart att Ståle
Solbakken tar över Köln med all sannolikhet. Solbakken var ju annars
tänkt att ersätta Egil Olsen som förbundskapten efter EM 2012. Hur
det blir nu är osäkert, men “Drillo” lät ganska säker när han sa att
det här är hans sista vända på den posten.
Norge är rankat som Nordens bästa land på världslistan, och det var
med viss förnöjelse som Olsen konstaterade det. Även om han samtidigt
avslöjade en hel del av rankninglistans brister, både nu och förr.
Och hur Norge hade räknat ut att man kunde klättra rejält helt enkelt
genom att möta rätt nationer.
– Förr gav seger för många poäng, som Olsen sa.
På frågor om hans syn på fotboll och hur spelet ska spelas var han
extremt vältalig.
Han står fast vid att bollinnehav till viss del är överskattat. även
om landslagets spelstil till viss del förändrats jämfört med hans förra
sejour.
– Då hade jag Tore André Flo, och vi kunde alltid skicka långa bollar
upp mot honom. Det fanns ingen som vann de duellerna.
Han menade också att han saknar en spelare som Erik “Myggen” Mykland.
Den kreativa hjärnan på mittfältet.
För trots sitt rykte som “sparka och spring”-fotbollens förste
representant så kan även Egil Olsen njuta av passningsskickliga lag
som Barcelona. Men han hävdar själv att det skulle vara omöjligt att ta
ett tränarjobb i en sån klubb.
– Jag skulle för det första aldrig få chansen. Sen är jag nog för
auktoritär.
Han berättar att han trivs med att gå sin egen väg, och norska
fotbollförbundet tar inte någon aktiv del i projektet Olympiatoppen.
– Jag tror inte vi har så mycket att lära av andra idrotter. Visst man
kan få en del inspiration, men inget annat, säger Olsen som mest
pratar fotboll med kollegorna på förbundet.
Patrik Larson
