Stipendierapport: Idrottslivet på Krim i skuggan av den ryska annekteringen

Per Sandberg, Piteå-Tidningen, fick 2018 Lars-Gunnar Björklunds stipendium (40 000 kronor) för att skildra idrottslivet på Krim-halvön i skuggan av den ryska annekteringen.
Här är hans stipendierapport.

Sevastopols fotbollsklack är inte lika stor som före 2014, men ung och livlig.

Bakgrund

I februari 2014 skedde en revolution i Ukraina. Presidenten avsattes efter folkliga protester som lett till våldsamma sammanstötningar med regeringsstyrkor.
Inbördeskrig utbröt i den östra delen av landet. Ryssland intog Krim i syd och tog över den ukrainska halvön för att enligt egna uppgifter skydda den ryska befolkningen.
USA, EU, Ukraina och stora delar av världen protesterade. Kraftiga ekonomiska och politiska sanktioner infördes mot Krim som blev isolerat från omvärlden.

Nedan återger jag i kortform hur idrotten påverkats. Mer information finns i mitt reportage om fotbollen på halvön. Det kan läsas här.

Mina uppgifter bygger på samtal med idrottsföreträdare för de verksamheter jag redogör för under rubriken ”Möten och underlag”. Bilden är också tecknad utifrån samtal med lokalbefolkningen i övrigt och kända källor, främst tidningsartiklar. Jag gör inte anspråk på att ge någon fullt heltecknande bild av idrottens villkor på Krim efter annekteringen. Men det här är mina intryck och min analys utifrån mina möten och det faktum är att besöket nu var mitt sjätte på halvön sedan 2012.
För att göra sammanställningen lättare att ta del av anges inte separata källor för varje uppgift, vid intresse kan jag naturligtvis presentera det för den som önskar. Jag har också valt att försöka hålla mig kort och inte gå in på djupet i alla avseenden. Den som vill veta mer får fråga. Det finns mycket att berätta.

Konsekvenser för idrotten

Den ryska ekonomin störtdök efter omvärldens sanktioner 2014 och är idag på en alltjämt svag nivå. 
Rubeln har tappat kraftigt gentemot många valutor. Från 1/5 av kronas värde till under 1/7 idag. Minskningen mot dollarn och euron har varit betydligt mer omfattande.
Sjunkande oljepriser och förbud mot viss export och import till EU och USA samt andra ekonomiska internationella samarbeten i och med sanktionerna är starka anledningar.

Det allmänna ekonomiska läget slår även hårt mot idrotten på Krim som i dag till allra största delar är en isolerad ö i idrottsvärlden utan kontakt med sporten utanför Ryssland.
Det i sin tur påverkar utvecklingen negativt då få utövare, ledare eller domare kan tävla eller utbilda sig utomlands. Likväl kommer inga utländska idrottare och ytterst få utlänningar överhuvudtaget till Krim (ett tydligt exempel är att jag under sex veckor på ön inte hörde någon prata ett annat språk än ryska).
Isoleringen gör att sporten på ön har problem att mäta sina kunskapsnivåer med övriga världen, eller byta erfarenheter och få nya influenser. Därmed är risken för stagnation påtaglig. 

Anledningarna till isoleringen är flera. Många länder, däribland Sverige, avråder från alla resor till Krim. Därmed gäller exempelvis inte svenska försäkringar på halvön och statens möjligheter att hjälpa svenskar på plats är mycket begränsade.
Svag inhemsk ekonomi till följd av sanktionerna gör att få inhemska idrottare från området kan åka utomlands för träning och tävling.
Dessutom är inte ryska pass utfärdade på Krim giltiga i EU och en rad andra länder i världen. Den person från Krim som vill tävla i EU och har kvar sitt ukrainska medborgarskap måste skaffa ett biometriskt pass genom att åka till Ukraina, vilket i sin tur inte är helt enkelt och något många känner oro inför med tanke på det spända läget mellan Ryssland och Ukraina.

Per Sandberg på premiären av Krims fotbollsliga i höstas, och mötet Sevastopol och Jevpatoria.

Det finns mer saker som försvårar för idrottare från Krim som vill tävla utomlands.
Den enda flygplatsen, i Simferopol, har på grund av sanktionerna numera bara inrikesflyg. Att därför flyga via Sankt Petersburg eller Moskva till utlandet innebär extra kostnader för en redan ekonomiskt pressad idrott. 
Att som aktiv med ryskt pass åka till Ukraina för tävling är inte möjligt.
Någon landsväg till andra länder finns inte heller från halvön.

Det finns också en rädsla bland ryska elitidrottare för att tävla på Krim. Professionella idrottare från Ryssland vill i regel inte förknippas med området av rädsla för eventuella sanktioner från EU. Av Ukraina kommer också den utövare som besöker Krim att ses som kriminell.
Ett exempel utanför sportens värld är när landet 2017 stoppade Julia Samojlova att delta för Ryssland i Eurovision Song Contest eftersom hon uppträtt på Krim innan.
Det olympiska sportcentret i Yevpatoria, som jag besökte, tar därför inte emot professionella utövare även om förutsättningarna på den 64 hektar stora anläggningen med 60-talet idrottsplatser är mycket goda.
Likt övriga idrottsverksamheten på ön har fokus vridits mot amatörer samt barn- och ungdomsverksamhet. En stor del av idrottslivet har fått styra sina resurser dit. 

EU:s sanktioner påverkar också ekonomin genom att stora internationella företag som Gazprom inte längre utövar idrottssponsring på Krim. De skulle då drabbas av sanktioner. 
Bristen på större sponsorer påverkar också inflödet av pengar och därmed professionaliseringen negativt. 
Det finns exempel på privata sponsorer som skänker stora summor. Exempelvis besökte jag en brottningsklubb med 800 barn och ungdomar som kan träna gratis i renoverade lokaler tack vare en privatpersons stöd.

Som isolerat från idrottsvärlden får ofta speciallösningar tas till.
Under VM i fotboll anordnades Fanzones i de större ryska städerna. Eftersom Krim av omvärlden ses som ukrainskt och de internationella sponsorerna inte får arbeta på halvön så skapades egna Fanzones.

Oleg Leveshev är chef på det 64 hektar stora idrottsområdet i Jevapatoria som lockar idrottare från stora delar av Ryssland, men numera få proffs på grund av sanktionerna.


Krim har ett fåtal internationella idrottare. Även för dem kan situationen vara känslig. Olympiska deltagaren, tillika spjutkastaren, Vera Rebrink, tilläts byta nationalitet från Ukraina till Ryssland, men ville av rädsla för ämnets känsliga karaktär och eventuella problem som kan uppstå vid en intervju, inte träffa mig.
Världsmästaren i judo -82 kilo, 2016, Alexander Turovskii upplevde inga problem från Ukraina när han bytte nationalitet till Ryssland. Han fick stöttning under tävlingen av sina forna landsmän. I förhållandet mellan idrottare kan relationerna vara bättre än mellan länderna. 

Det förekommer att
idrottare registreras för klubbar i ryska städer för att kunna kringgå problemen och därmed kunna åka utomlands och tävla. 
För den stora delen av de icke professionella idrottarna har begränsade möjligheter till tävlingar utomlands inte påverkat deras möjligheter på idrottsarenan.

Sevastopol spelade tidigare i den högsta ukrainska ligan. Nu får laget bara spela i en regional serie med åtta lag på Krim.

Inom herrfotbollen har nivån sjunkit kraftigt från jämförelsevis svensk toppklass till en nivå motsvarande Sveriges division 1. Publiksiffrorna har gått samma väg. Samtidigt har situationen medfört en medveten satsning på barn- och ungdomsfotbollen som ökat antalet lag från under 100 till 128. Fler akademier är också på gång. 
Förändringarna har tvingat fram ett fokusskifte från elitfotboll till att skapa bra förutsättningar. Antalet fotbollsarenor på ön är snart uppe i åtta, vilket är en dubblering på några år och flera tidigare arenor renoveras.

Vissa personer som jag har träffat uppger att Ukraina lät idrottsarenorna förfalla, andra säger att det var okej även tidigare. Rent generellt är folk överens om att investeringarna har ökat under ryskt styre. Men den bild jag har kan inte ses som heltecknande. Personer i beroendeställning eller själva en del av den nuvarande administrationen har såklart en ljusare bild av nuläget.

Klart är att Ryssland dragit igång flera stora infrastrukturprojekt på halvön med en ny flygplats, flera mil nya motorvägar och upprustningar av arenor samt fotbollen på halvön.
Hur framtiden ser ut är oviss. Mycket hänger på politiska beslut på högsta världsnivå och då är knappast den enskilda idrottsklubben eller idrottsutövarens främsta det som fäller avgörandet.

Möten och underlag

• Möte på Krims fotbollsförbund med generalsekreterare Iurii Vethoka.

• Möte med Valeri Chaliy fotbollschef FK Sevastopol.

• FK Sevastopol-FK Yevpatoria premiären av Crimea Premier League.

• Tavryia Simferopol-FK Sevastopol, andra omgången Crimea Premier League.

• Möte med Tavrya Simferopol VD Sergey Borodkin och generalsekreterare Alexander Gaydash.

• Olympiska sportcentret Yevpatoria. Rundtur med chefen Oleg Leveshev.
Andrey Kozenko, regional politiker Krim.

• Besök på multisporttävling Simferopol.

• Besök på brottningsklubben Alustja.

• Besök på på Yalta barnsegelklubb.

• Möte med Alexander Turovskii världsmästare i judo.

• Besök Krims fotbollsmuseum.

I dag är det tävlingar under rysk flagg på Krim. Som en multisporttävling i Simferopol.

Text: Per Sandberg
per.sandberg@pt.se